Diagnosen

Misstanken om myelom visar sig ofta i samband med en hälsoundersökning, eller ett rutinmässigt blodprov.

 

Diagnosen

Misstanken om myelom visar sig ofta i samband med en hälsoundersökning, eller ett rutinmässigt blodprov.

Att få diagnosen

Myelom kan länge vara latent, vilande och symptomfri, till och med i flera år. De vanligaste symptomen på myelom är långvarig tilltagande ryggvärk och allmän trötthet. Ett annat symptom kan vara ökad infektionskänslighet, patienten får upprepade lunginflammationer. När patienten då uppsöker läkare så kan blodprover visa på förhöjd SR (sänka) samt blodbrist – anemi, som väcker misstanke om bakomliggande myelom och ger upphov till noggrannare utredning. Patienter med myelom kan också vara helt utan symptom och upptäckas av en slump vid en rutinmässig kontroll hos läkaren, man finner förhöjd SR och blodbrist som läkaren utreder vidare.

Misstanken om myelom visar sig ofta i samband med en hälsoundersökning, eller ett rutinmässigt blodprov. De vanligaste tecknen är hög sänka och anemi, blodbrist. Lindriga former av hög sänka och anemi är vanligt så det behöver inte vara tecken på myelom. Grav anemi, brist på röda blodkroppar och klart förhöjda sänka följs däremot alltid upp.

Benmärgsprov

Om du har brist på röda blodkroppar och andra avvikelser i blodvärdena kommer din läkare att vilja ta ett benmärgsprov, eftersom blodkropparna bildas i benmärgen. Benmärgen finns inuti skelettet. Ett benmärgsprov tas med en nål från bäckenbenet, på ryggsidan. Den här undersökningen görs under lokalbedövning.

Vad tittar man efter?

Myelom kan ge brist på både röda blodkroppar och andra blodkroppar. Svår brist på vita blodkroppar (leukocyter) leder till ökad infektionskänslighet och svår brist på blodplättar (trombocyter) till blödningar, vanligtvis blåmärken. Orsaken till nedsatt produktion av blodkroppar är oftast att myelomcellerna fyller benmärgen och minskar utrymmet för normal blodbildning.

blodkroppar

Regelbundna prover

Vid behandling av myelom kan blodkroppsvärdena tillfälligt sjunka kraftigt, på grund av behandlingen. Därför tar man regelbundna blodprov. Efter behandlingen återhämtar sig benmärgen. Blodkroppsvärdena ökar igen och kan till och med bli normala. 

Plasmaceller

Typiska fynd vid benmärgsundersökning vid myelom är en ökad mängd plasmaceller. Plasmaceller är en typ av vita blodkroppar som under normala förhållanden producerar antikroppar mot bakterier och virus och därmed skyddar kroppen mot infektioner.  Det vanliga är relativt få plasmaceller i benmärgen, färre än 10% av alla celler. Vid myelom blir plasmacellerna elakartade myelomceller. De ökar i antal och kan utgöra en stor del eller alla celler i benmärgen. Man kan ofta (men inte alltid) hitta kromosom- och genförändringar i myelomcellen. Dagens uppfattning är att den här typen av förändring kan bidra till uppkomsten av cancersjukdomar och leda till en okontrollerad ökning av cancercellerna. 

Plasmaceller

Myelom är inte ärftligt

De här kromosom- och genförändringarna uppstår med tiden, de är inte medfödda. Myelom är alltså inte en ärftlig sjukdom.

 

Denna sida ses bäst i Internet Explorer 10.0 eller senare
© Janssen-Cilag AB 2017 - Senast uppdaterad:06.12.2017
 Denna webbplats är upprättad av Janssen-Cilag AB, som ansvarar för innehållet
 Janssen-Cilag AB * Box 4042 * SE-16904 Solna * Tel: +4686265000
 SMS: +46730120847 * Fax: +4686265100 * Mail: jacse@its.jnj.com 
Den är avsedd för personer bosatta i Sverige