Här kan du se närmare på vad som kan behöva extra uppmärksamhet under behandlingstiden.

Vissa fysiska reaktioner är viktiga att känna till för att kunna vara uppmärksam på förändringar. Vid behandling är det lika viktigt att ta hand om dig som person. Att kunna fungera och må så bra det går i din vardag. Såväl patient som närstående har dessutom extra behov av stöd och uppmuntran.

 

Blodtransfusion vid blodbrist

Under de flesta myelombehandlingar, framför allt då cytostatika används, ska blodkroppsvärdena kontrolleras regelbundet. Om hemoglobinet sjunker under cirka 80 g/l behövs ofta transfusion av röda blodkroppar, det som i dagligt tal kallas blodtransfusion. Äldre patienter och patienter med hjärt-kärl- eller lungsjukdomar utvecklar symptom lättare (andnöd, rytmstörningar, bröstsmärtor). Vid blodbrist som uppstår vid njursvikt kan även läkemedel som stimulerar bildandet av röda blodkroppar användas.

 

Trombocyttransfusion kan behövas

Under behandlingen kan antalet blodplättar, trombocyter, också sjunka. Om trombocyttalet sjunker märkbart under behandlingens gång (till under 10 – 20 x 10(9)I) kan en trombocyttransfusion ges. Ibland kan myelompatienten ha en bestående brist på trombocyter. Då ges inga trombocyttransfusioner, då detta i regel inte ger något terapisvar, eftersom kroppen efter ett tag bildar antikroppar mot trombocyterna som snabbt förstörs. Blödningsbenägenheten är sällan särskilt hög. Om du lätt får blåmärken, näsblod, långvarig blödning i samband med tandvård eller liknande ska blodets totala koagulationsegenskaper utredas - du kan ha brist på någon koagulationsfaktor i samband med myelom. Men generellt sett är blödningsbenägenheten hos myelompatienter relativt ovanlig.

 

Antibiotika mot infektionskänslighet

Myelombehandlingarna kan också sänka antalet vita blodkroppar (leukocyter). Leukocytnivån kan inte korrigeras med blodprodukter, då de vita blodkropparna bara lever en kort tid i kroppen, endast ett par timmar. En låg leukocytnivå innebär en risk för allvarliga infektioner. Om leukocyttalet är under 1 eller om du har feber över 38 grader, bör du kontakta sjukvården för omedelbar antibiotikabehandling.

 

Skelettstärkande medicinering

Skelettstärkande medicinering

Om röntgenbilder visar fläckiga skelettförändringar eller osteoporos bör en skelettstärkande medicinering med ett så kallat bisfosfonatpreparat påbörjas. Behandlingen kan ges i tablettform eller som intravenös behandling som initialt ges en gång i månaden. Intravenösa bisfosfonater är behäftade med en ovanlig men allvarlig biverkning, vävnadsskada i käkbenet (aseptisk osteonekros). Tandvårdsåtgärder kan vara en utlösande faktor därför kommer läkaren låta dig genomgå medicinsk tandvårdsbedömning innan intravenös behandling påbörjas. Kom ihåg att diskuterar alla typer av åtgärder med din ansvarige läkare innan de utförs. Om en tandvårdsåtgärd medför stor risk för blödningar måste kanske eventuella antikoagulerande medel (warfarin-tabletter, heparinsprutor, tabletter med acetylsalicylsyra) avbrytas i god tid inför besöket hos tandläkaren.

 

Kalktabletter kräver kontroll

Om din läkare har ordinerat kalktabletter ska kalkvärdet i blodet kontrolleras, eftersom värdet kan öka vid myelom, liksom risken för njursvikt. Om du har permanent njursvikt, sjunker kalkvärdet i blodet efter myelombehandling och du behöver fler kalktabletter än vanligt. I sådana situationer ska rätt kalkmängd fastställas genom blodprov och ordineras av läkaren. Användningen av kalkpreparat måste redovisas på din läkemedelslista, då användningen av kalk kan påverka bland annat valet av antibiotika.

 

Antikoagulerande mot blodpropp

Myelom kan leda till trombosbenägenhet (risk för blodproppar) framför allt i venerna i benen. Vissa myelombehandlingar kan särskilt i början av behandlingen öka trombosbenägenheten och ett antikoagulerande medel behövs (warfarin-tabletter, heparinsprutor, tabletter med acetylsalicylsyra) som gör att blodet inte levrar sig (koagulerar) så lätt. Blodpropparna i benen känns som hårda svullnader och värk i vaderna. Blodproppen kan lossna från venen i benet och flyta med blodströmmen till lungorna, vilket kan ge andnöd, men behöver inte ge några symptom alls. Bentromboser diagnostiseras med ultraljudsundersökning av venerna, medan blodproppar i lungorna diagnostiseras med datortomografi. Båda tillstånden behandlas med antikoagulerande medel. Det är ovanligt med tromboser i andra delar av kroppen. Doseringen av vissa antikoagulerande medel kontrolleras genom regelbundna blodprov. Detta gäller särskilt warfarin.

 

Infektionshämmande behandlingar

Myelom leder ofta till ökad infektionsbenägenhet (oavsett mängden vita blodkroppar). Infektioner, framför allt infektioner i lungorna, ska alltid behandlas. En orsak till ökad infektionsbenägenhet är att antikropparna som plasmacellerna producerar inte fungerar normalt vid myelom och inte hjälper till att bekämpa bakterier och virus. Produktionen av normala antikroppar är i sin tur starkt nedsatt, vilket ökar risken för infektioner.

 

Kortison och antibiotika

Stora doser av kortison sätter kroppens försvarsmekanismer delvis ur spel. Under kortisonbehandling ska du därför vara extra uppmärksam på infektioner. Under de första månaderna efter en autolog stamcellstransplantation är du mycket mer infektionskänslig och behandlas därför i förebyggande syfte med antibiotika. Bältros är inte ovanligt hos patienter med myelom och behandlas med medicin som bekämpar bältrosviruset. Typiskt för svåra infektioner är feber och högt CRP-värde i blodet.

 

Värt att veta om vaccinationer

Alla myelompatienter bör vara vaccinerade och du bör alltid diskutera vaccinationer med din läkare. Du ska inte vaccinera dig under behandlingar som sätter kroppens försvarsförmåga ur spel eller vid infektioner, eftersom vaccinationen då inte ger tillräcklig effekt.

Om blodets trombocytnivå är mycket låg, bör vaccination inte ges intramuskulärt, då detta kan orsaka en smärtsam blödning i muskeln. Levande vacciner ska undvikas, då dessa kan ge oberäkneliga terapisvar om kroppens försvarsförmåga är kraftigt nedsatt.

 

Psykologiskt stöd

Psykologiskt stöd

Myelom är en kronisk sjukdom, men med rätt behandling, stöd och uppmuntran för dig och dina anhöriga är det lättare att behålla en positiv livssyn trots sjukdomen. Förhoppningen är ju att du så snabbt som möjligt ska kunna återgå till och få ut det mesta möjliga av din vardag. Att vara arg, nedstämd och ledsen är en del av den läkande processen. För att ge din kropp bästa möjlighet till återhämtning är det viktigt att du mår bra även själsligt. Det finns en checklista för depression och tips på möjligheter till samtalsstöd. 

 

Denna sida ses bäst i Internet Explorer 10.0 eller senare
© Janssen-Cilag AB 2017 - Senast uppdaterad:06.12.2017
 Denna webbplats är upprättad av Janssen-Cilag AB, som ansvarar för innehållet
 Janssen-Cilag AB * Box 4042 * SE-16904 Solna * Tel: +4686265000
 SMS: +46730120847 * Fax: +4686265100 * Mail: jacse@its.jnj.com 
Den är avsedd för personer bosatta i Sverige