Symptom vid multipelt myelom

Det är oftast först under senare del av sjukdomsprocessen som symptomen börjar ge sig till känna. 

 

Symptom vid multipelt myelom

Det är oftast först under senare del av sjukdomsprocessen som symptomen börjar ge sig till känna. 

Ryggsmärta, trötthet, infektionskänslighet samt domningar i händer och fötter är några av symptomen som kan visa sig vid myelom.

Här kan du se närmare på varför de visar sig och vad det kan bero på. 

 

Kraftig ryggsmärta

Ryggsmärta är ofta ett avslöjande symptom. Myelom orsakar ofta benskörhet, osteoporos, som kan leda till kompression av ryggkotorna. Kotkompressionerna kan finnas utan någon uppenbar skada men de kan också orsaka mycket kraftig ryggsmärta.

Myelomcellerna i benmärgen lokaliserat i skelettet bryter ned och försvagar skelettet. Benskörheten i ryggraden kan ge kotkompressioner, som kan trycka på nerver som finns längs med ryggraden och ge upphov till smärtor som strålar längs ryggen. Det kan vara svårt att upptäcka med vanlig slätröntgen men ses däremot tydligt vid en datortomografi – eller MR undersökning.

Redan en hostattack kan bidra till smärta då det kan ge små revbensfrakturer och en smärta i sidan som kan pågå i ett par veckor. Revbensfrakturer kan inte och behöver inte behandlas kirurgiskt. Myelom beskrivs för första gången i den medicinska litteraturen år 1844 – patientens symptom var just smärta på grund av flera frakturer.

 

Symptom trötthet

Många blir trötta

Att inte orka, eller känna stor trötthet är vanligt och kan bero på en mängd saker. Blodbrist, anemi, att blodvärdet är lågt kan vara är en sak, liksom att bli andfådd eller få hjärtklappning. Sjukdomen i sig kan också ge trötthetssymptom.

 

Njursvikt

Lindrig njursvikt är relativt vanligt vid myelom. Det kan förekomma och pågå en längre tid utan att ge symptom. Trötthet och svullna anklar kan förekomma. Urinutsöndringen är ofta normal. Vid svår njursvikt kan man däremot känna sig illamående. Njursvikt beror på att protein som utsöndras av plasmacellerna samlas i njurarna. När plasmacellerna bryts ner frigörs också urinsyra, eller urat (S-Urat), i blodet. När det samlas i njurarna kan det orsaka njurskador på samma sätt som vid gikt. Även kalkhalten kan stiga och bidra till njursvikt. För att fastställa njursvikt tas ett blodprov som mäter kreatininhalten i blodet.

 

Ökad infektionskänslighet

Myelom bidrar till ökad infektionskänslighet. Infektioner i luftvägarna är inte ovanliga såsom lunginflammation och bihåleinflammation.

 

Händer och fötter som domnar

Händer och fötter som domnar

En del upplever domningar, stickningar, krypningar eller smärtor i framförallt händer och fötter. Myelom kan ge upphov till skador i det perifera nervsystemet. Men även vissa läkemedel mot myelom kan ge upphov till detta tillstånd som kallas perifer neuropati. Om symptomen uppstår är det viktigt att du berättar det för din läkare eller sjukvårdspersonal.

 

Plasmocytom – knutor utanför benmärgen

Vid multipelt myelom förekommer elakartade sjukdomsceller, myelomceller, i benmärgen. Benmärgen är den substans som finns inne i skelettet och som tillverkar blodkroppar. De här myelomcellerna kan också bilda härdar, s k knutor eller ansamlingar utanför benmärgen. De kallas för plasmocytom. Sjukdomens namn multipelt myelom kommer just av att det förekommer härdar på många ställen i skelettet. Plasmocytom kan också vara enstaka.

I mer ovanliga fall kan plasmocytom finnas på andra ställen i kroppen, med mer ovanliga symptom. Det kan t ex visa sig utanför skelettet som utbuktningar under huden.

 

 

 

Lär dig mer om multipelt myelom

Denna sida ses bäst i Internet Explorer 10.0 eller senare
© Janssen-Cilag AB 2017 - Senast uppdaterad:06.12.2017
 Denna webbplats är upprättad av Janssen-Cilag AB, som ansvarar för innehållet
 Janssen-Cilag AB * Box 4042 * SE-16904 Solna * Tel: +4686265000
 SMS: +46730120847 * Fax: +4686265100 * Mail: jacse@its.jnj.com 
Den är avsedd för personer bosatta i Sverige